sitter i filips husvagn och väntar på att han ska duscha klaaaaaaart.

har väntat väldigt länge nu på att ta hål i naveln och det är nåt jag har velat sen jag var ca 5 år gammal, vilket var ett tag sen. jag har verkligen alltid velat det så jag bestämde mej för att prata med mamma om det, hon sa ett absolut nej. sen kommer celine och sa att hon fick ta hål i naveln, så jag ringde mamma och berättade att celine fick ta och att vi kunde ta tillsammans isåfall (eftersom jag är en enormt sprut/nål/sakemoj-rädd männsika), mamma sa att när jag hade sparat ihop mina egna pengar så fick jag. den svåra kampen just nu är att få pappa att säga ja, men det är min kropp, mina beslut, mina uppoffringar. det är en piercing, inte jordens undergång.